Dyrt att använda hyrd vårdpersonal

Julkaistu Västra Nylandissa 5.1.2025

Enligt lagen måste ett underskott som uppkommit hos ett välfärdsområde täckas inom högst två år från det att bokslutet fastställts. Västra Nylands välfärdsområde har nu gått med förlust två år i rad, vilket innebär att vi måste vända utvecklingen senast år 2025. Välfärdsområde har fattat även svåra ekonomiska beslut, men enligt min mening har effekterna drabbat våra tvåspråkiga kommuner på ett orättvist sätt. Den rätta lösningen är inte att minska på tjänsterna i Lojo och Raseborg, utan att fokusera på administrativa lösningar och söka alternativa sätt att erbjuda högkvalitativa tjänster.

Den största enskilda onödiga kostnaden är användningen av hyrpersonal för att ordna tjänster. I en utredning av Social- och hälsovårdsministeriet framgår det att cirka 5 procent av välfärdsområdenas personalkostnader i hela landet gick till hyrpersonal. År 2023 använde Västra Nylands välfärdsområde cirka 26 miljoner euro på hyrpersonal. Vad allt annat skulle man kunna få för den summan? Nedläggningen av nattjouren i Raseborg sparade 1,2 miljoner euro per år. Låter detta överhuvudtaget som en rimlig ekonomisk förvaltning eller som ett sätt att upprätthålla närservice?

Om dyr hyrpersonal ska användas som en reservlösning i situationer där det helt enkelt inte finns egen personal, borde det organiseras och upphandlas tillsammans med andra närliggande välfärdsområden. Det finns ingen anledning för oss att kasta pengar på ineffektiva och överprissatta tjänster samtidigt som vi skär ner där pengarna behövs, det vill säga på närservice inom primärvården och jourverksamheten.